Hö, hö, hö och Hedwig and the angry inch.

Mor min väckte mig vid nio, hon sa att jag skulle stiga upp om jag skulle hjälpa fader bala hö, eftersom han redan hade börjat. Jag somnade nästan om, tills hon påminde mig igen. Hur klarar de att arbeta en sådan okristen tid?
I en dryg timme har jag sedan lyft höbalar. 172 balar på 10-20 kg st fixade jag och söstra tillsammans (även om jag kanske gjorde lite mer än hon, hehehe, vi säger det i alla fall.) Och vi ska köra ett likadant pass på eftermiddan, puh.
Edit: vi fixade inte 172 höbalar, haha, det var fader som räknat fel. Men det blev många höbalar igår.

Igår zappade jag bland de få kanalerna vi har, och på ettan visade de Hedwig and the angry inch. Jag tittade på introt, jag bestämde mig för att titta på den. Jag blev kär i den.

"En ung pojke, Hansel, växer upp i Östberlin. En dag förälskar han sig i en amerikansk sergeant, Luther Robinson, och genom Luther ser han sin chans till ett bättre liv. Men för att få följa med Luther till USA måste de gifta sig, och för att få gifta sig måste Hansel först byta kön och genomgår därför en kirurgisk operation - som dessvärre misslyckas. Hansel är varken kvinna eller man, det enda han har kvar där nere är en missbildad utbuktning som han kallar the angry inch."

Jag älskade filmen. Från början till slut. Musiken. Allt. Den hamnade bland mina favoritfilmer direkt.

En bit ur Wig in a box - min favorit från filmen.

I put on some make-up
Turn on the eight-track
I'm pulling the wig down from the shelf
Suddenly I'm Miss Farrah Fawcett
From TV
Until I wake up
And I turn back to myself.

Kommentarer
Postat av: madde

Jag blev kär bara av beskrivningen. .____. Måste se. D:

2010-08-01 @ 17:18:38
URL: http://mekanism.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0