Ståfräs

Ah, igår vart man då på twisted sister. Åkte in efter nio, irrade runt och letade efter syrrans kompis i typ en timme. Kollade en snabbis på Petter, men nej, Petter är inte en av mina favoriter. Efter det så promenerade vi en stund och ah, efter elva gick vi mot scenen där Twisted Sister skulle spela. Vid scen vart det redan mycket folk, men vi kom fram till typ mitten. Sedan skulle man då vänta till kvart  tolv, bland folk som en halvtimma före vrålade "WE'RE NOT GONNA TAKE IT ANYMOOOOORE". Klockan blev då tillslut kvart i tolv och ah, de började spela. Att vara kort och ung har sina fördelar, tror jag, för jag kom förbi två stycken igår för att jag var så kort och inte skulle se om de stod framför mig, Mwahaha. När de spelade introt till We're not gonna take it blev publiken vild, typ, och ah, we're not gonna take it är typ den enda låten jag kan, haha, så jag vrålade med. Spelningen fortsatte och fortsatte, men tillslut var den slut och jag skulle söka upp min syster. Vilket inte heller var så lätt, ahaha. Det är inte lätt när man inte vet något, kommer ihåg något eller lokalsinnet inte funkar som det ska! Men vi hittade varandra, och då fanns det ingen taxi att ta så vi fick dela på cykeln. Jag satt på sadeln och söstra trampade. Mwahaha. Jag ger min syster träning, och hon ger mig motion! Jag styrde oss nästan i diket. Men det går vi inte närmare in på. Jag kom hem i alla fall, och jag gjorde mig direkt redo för att sova, och sov sedan i 11 timmar.